GULDLÄGE FÖR LANDSBYGDEN

Längtan efter lugnet och naturen i kombination med distansarbete. Landsbygdens tid är nu!
– Just nu finns ett läge som landsbygden bör ta tillvara på men även lyfta så fler förstår möjligheterna, menar Jerry Engström entreprenör och föreläsare inom landsbygdsutveckling och Årets Landsbyggare 2017.

Den är hyllad och hånad, den Svenska landsbygden.
Men en sak är säker. Nu händer det saker.

En utveckling vi sett komma

Vi har sett trenden komma – tack vare en ökad digitalisering kan fler jobba och hålla kontakt med omvärlden från distans. Men den pågående pandemin har minst sagt påskyndat utvecklingen. Och inte nog med det. Samtidigt som det går upp för oss vad som faktiskt är möjligt börjar vi kalibrera vår verklighetssyn och addera andra levnadsvärden såsom natur och lugn. Kombinationer som dessa brukar få effekt. Och det börjar redan synas.

Landsbygden har på kort tid gått från att vara en plats som ska ”räddas” till en plats fylld med möjligheter. Och det här är bara början. Jag ser det på så många plan.

Myten om den växande innerstaden.

Innan vi ger oss ut på landsbygden, låt oss ta en liten omväg till innerstaden. I veckan kom nämligen nyheter kring att pandemin gjort att vi mer konkret förändrat våra bostadsideal. ”I framtiden kommer bostäder utanför storstäderna att öka i popularitet, jämfört med trenden att bo i innerstan” konstaterar Claudia Wörmann, boendeekonom hos SBAB.

“Huvudstadsregionen befinner sig i en mörk och negativ trend som är väldigt angelägen att bryta.”

Men den här förändringen är faktiskt något som började redan innan pandemin. Faktum är att våra tre storstadskommuner inte längre är den folkmagnet som de en gång var, och som många har kvar bilden av att den är. Om man djupdyker lite i siffror och ser till inrikes flyttnetto tappar faktiskt alla tre storstäderna. De har alltså negativa flyttnetton jämfört med övriga landet. Ta Stockholm som exempel. Förra året (2019) hade både Stockholm Stad och Stockholms Län ett negativt inrikes flyttnetto. Förklaringen till att storstäderna trots allt ökat sin befolkning under de senaste åren är höga födelseöverskott, ökad livslängd och inflyttning från utlandet. 

– Huvudstadsregionen befinner sig i en mörk och negativ trend som är väldigt angelägen att bryta. Vår uppfattning är att amorteringskraven skapat en situation där det är otroligt svårt för människor i familjebildande ålder att skala upp boendet och det pressar ut folk ur staden och länet, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare. Jag tror det handlar lika mycket om medvetna val.

“Den här förlegade synen på dagens samhälle och arbetsmarknad är det många som har.”

Att seniorekonom Westerberg ännu inte insett möjligheterna på landsbygden utan konstaterar “Det ställer också till stora besvär för näringslivet som får problem med att rekrytera personal när det är svårt att flytta in till staden” lämnar jag okommenterat. Den här förlegade synen på dagens samhälle och arbetsmarknad är det många som har. Det kommer justeras med tiden. 

 All landsbygd är inte lika

Så låt oss följa med strömmen ut till landsbygden. Men innan vi gör det så måste vi reda ut en sak. För att vara ett folk som gärna upplever att det finns en relevant skillnad mellan kvarter i Stockholm blir jag fortfarande lite förvånad över att vi tror att ”landsbygd” är en homogen plats. Det här måste vi hjälpas åt att justera. Om vi inte kan se på vår omgivning med skärpa är det lätt att våra beslut och antaganden blir luddiga.

“Om vi inte kan se på vår omgivning med skärpa är det lätt att våra beslut blir luddiga”

Först och främst måste vi lära oss att landsbygd ser olika ut. En första indelning skulle kunna vara ”tätortsnära” och ”icke tätortsnära” landsbygd. Jag skulle även vilja lägga till ”besöksvänlig” och ”icke besöksvänlig” som relevanta parameter. Då kanske fler förstår varför besöksnäringen är av otrolig vikt då den är inkörsporten till att besöka – återvända – köpa fritidshus – leta efter jobb och kanske tillslut till och med flytta till platsen. Därför är även besöksnärings- och inflyttningsstrategier på tok för viktiga för att, som allt för ofta sker, lämnas i luddiga visioner. Här kan vi bli bättre. 

Med denna insikt blir det även väldigt tydligt att den tätortsnära och/eller den besöksvänliga landsbygden sitter på trumfen. Vi kan absolut ha stora visioner och ett antal punkter på önskelistan men givet denna möjlighet som står på vid gavel handlar det om att rätt omgående gemensamt sluta upp och fokusera – skapa samsyn, tydliga strategier och tidsatta handlingsplaner med ansvariga utförare för hur vi kan ta tillvara på det momentum som just nu skapats.  (Mer om arbetsmodeller en annan gång, men är du nyfiken så kan du sätta igång filmen här nedan för tre tips på hur man kan gå tillväga.)

Så vart ska vi ta vägen?

Här i Norrland har Åre varit otroligt duktiga på att bygga upp en plats dit människor söker sig. Men även här börjar saker hända. Idag ligger huspriserna i Åre på en nivå som får ledarskribenter såsom Elisabet Aagård att ställa frågan ”Vem har råd att bo i Åre”.

“Det var inte ett svårt val, vi valde livskvaliteten och en bra miljö för våra barn att växa upp i.”

Det var en fråga som Charlie Lessnert ställde sig som tillsammans med sin fru Jenny och barnen Selma och Hjalmar valde att lämna Åre för Docksta i Höga Kusten och berättar anledningen för lokalmedia.
– Det var inte ett svårt val, vi valde livskvaliteten och en bra miljö för våra barn att växa upp i, dessutom hittade vi det här huset som vi inte haft råd att köpa om det funnits i Åre.

Charlie och Jenny är inga undantag. Statistik visar att det är framförallt barnfamiljerna som väljer att lämna städerna för att bosätta sig i landsbygdskommuner runt omkring städerna. Enligt SCB kommer det redan år 2026 att finnas fler barn i landsbygdskommuner än i storstadskommuner

Den kreativa landsbygden

Låt oss bara bromsa här och sammanfatta lite. Det råder alltså en ökad insikt av att vi mår bättre och faktiskt blir mer produktiva närmre naturen. Digitaliseringen av landsbygden har gjort det möjligt att kombinera naturnära boende med distansarbete. Idealet har förflyttats från att bo i innerstäder och redan populära orter såsom Åre har idag en prisbild som tröskel för inflyttning

– Det är här möjligheten ligger!

Möjligheter för till exempel Kramfors Kommun med Sveriges kanske vackraste natur och hus vid Ångermanlandälven för under miljonen. Eller i Åsele där det liksom i flera andra norrländska kommuner frodas kultur och fritid. Ja Åsele.

I Fokus årliga undersökning vart det är bäst att bo räknas 10 parametrar samman för att få en totalpoäng. (Arbetsmarknad, Bostäder, Demografi, Demokrati och jämställdhet, Kommunal ekonomi, Trygghet, Kultur Fritid, Miljö, Socialt och hälsa, Utbildning) Om vi ser till topplistan på enbart ”Kultur och Fritid” ser topp 5 ut såhär : 1 Åsele 2 Kiruna 3 Säffle 4 Norsjö 5 Emmaboda. Inte vad du väntat dig? Det borde inte vara så oväntat och vill du läsa mer om den kreativa landsbygden kan du klicka in här: Den kreativa landsbygden >>

Det bubblar av möjligheter och jag ser det hända mitt framför ögonen. Bara denna höst har två av våra sommarjobbare i FriluftsByn, Karin och Cecilia, lämnat storstaden för att slå sig ner på landsbygden i Höga Kusten.

“Det tidigare idealet om den urbana miljö har ersatts av drömmen om naturen, lugnet och landsbygden.”

Jag ser fler och fler tecken på förändringen och jag är övertygad om vi bara sett början på landsbygdens revansch. Det tidigare idealet om den urbana miljö har ersatts av drömmen om naturen, lugnet och landsbygden. Några tar det steg för steg. Man behöver inte göra förflyttningen mer dramatisk än att man gör en gradvis förändring. I takt med att infrastruktur och teknik möjliggör att pendla och att jobba på distans blir det onödigt att bo i storstaden bara för att ditt företag fortfarande har sitt administrativa säte där. Jag skriver medvetet “fortfarande” för det är en tidsfråga tills även de flyttar. Redan under den förra mandatperioden beslutade regeringen att ett par tusen myndighetsjobb ska flytta från storstäderna. 

Tidigare har ett acceptabelt pendlingsavstånd legat på cirka 45 minuter. Men om man inte behöver pendla fem dagar i veckan utan kanske bara en eller två dagar per vecka så kan kanske den acceptabla pendlingsradien ökar till två timmar. Om du kan sitta på tåget att arbeta så torde det kunna sträcka sig till en halvdag. Det är den tid du fullt fokuserat kan arbeta på tåget mellan Höga Kusten och Stockholm. 

Pandemin har resulterat i ett totalförändrat arbetsliv och jag tror inte vi kommer se en total återgång till industrisamhällets stämpelkort eller låsta kontorstider. 

Så oavsett om du väljer att ta det steg för steg eller göra en mer markant förändring finns det en tydligt strömning som drivs ur en längtan tillbaka till ursprunget, till familjen och till naturen.

Det här bör varje landsbygdskommun ta tillvara på. Omgående!
– Behöver ni lite inspiration så hör av er.

/ Jerry Engström
jerry@jerryengstrom.se

FLER LANDSBYGDSTANKAR FRÅN JERRY
Om du tyckte det här var intressant läsning så hittar du några fler tankar här.
– Tre tips för en levande Landsbygd >>
– Den kreativa landsbygden – Landsbygden har förändrats men det syns inte på ytan >>
Om du vill få lite löpande tankar så hittar du mig på instagram @jerryengstrom